Frågewiki

Ledningssystem och patientsäkerhet

19 frågor · senast uppdaterad

Det systematiska kvalitetsarbetet som varje vårdgivare ska bedriva: vad ledningssystemet ska innehålla, hur avvikelser och klagomål hanteras, när lex Maria gäller och vad patientsäkerhetsberättelsen ska visa.

Vad kräver SOSFS 2011:9 av vår tandvårdsklinik?

Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 kräver att ni har ett ledningssystem som används för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten (3 kap.). Grunden finns i 3 kap. 1 § patientsäkerhetslagen: vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls.

I praktiken handlar det om fyra byggstenar: identifierade processer och rutiner (4 kap.), ett systematiskt förbättringsarbete med riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser (5 kap.), att personalen arbetar enligt rutinerna (6 kap.) och att arbetet dokumenteras (7 kap.). Systemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning.

Börja med en ansvarsfördelning, en förteckning över era rutiner och en plan för vilka egenkontroller som görs, hur ofta och av vem.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (konsoliderad) · Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 1 §

Jag driver kliniken ensam. Behöver jag verkligen ett ledningssystem?

Ja. Kraven i patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9 gäller varje vårdgivare oavsett storlek, även enskilda tandläkare med egen praktik. Föreskriften säger att systemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning, så en liten klinik behöver ett litet system. Men det ska finnas och användas.

IVO granskade 51 små vårdgivare i allmäntandvården i en rapport publicerad i februari 2018. Några av dem såg inget behov av ett ledningssystem eftersom de arbetade ensamma eller i mycket små verksamheter, och eftersom egenkontroller saknades kunde brister fortgå. Urvalet var riskbaserat och beskriver inte hela tandvården, men det visar var små kliniker brukar brista.

Även ni som är ensamma behöver ansvarsfördelning, rutiner, egenkontroll, avvikelsehantering och en årlig patientsäkerhetsberättelse.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: SOSFS 2011:9 (konsoliderad) · IVO: Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården (rapport 2018-5, 25 februari 2018)

Vad är egenkontroll och hur ofta ska vi göra den?

Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (SOSFS 2011:9). Enligt 5 kap. 2 § ska den göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra kvaliteten. Någon fast frekvens anges inte. Föreskriftens allmänna råd ger exempel som granskning av journaler, jämförelser med tidigare resultat och med andra, målgruppsundersökningar och analys av uppgifter från patientnämnder.

Vi rekommenderar två nivåer: löpande kontroller som säkrar dagens patient (till exempel autoklavtest varje morgon, kyltemperatur och akutväskan månadsvis) och en större årlig genomgång av varje område mot rutin och regelverk. Frekvenserna är praxis, inte lagkrav.

Skriv in frekvens och ansvarig i rutinen, dokumentera resultatet med namn och datum och gör brister till avvikelser med åtgärd. En kontroll som inte dokumenteras går inte att visa vid tillsyn.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källa: SOSFS 2011:9 2 kap. 1 § och 5 kap. 2 §

Hur gör vi en riskanalys, och när krävs den?

Enligt SOSFS 2011:9 5 kap. 1 § ska vårdgivaren fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska ni uppskatta sannolikheten för att den inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser den kan få. Riskanalys är alltså en stående del av ledningssystemet, inte en engångsuppgift.

Gör den särskilt vid förändringar: ny utrustning eller metod, ny behandling, ombyggnad, ny eller minskad personal. Ett vanligt arbetssätt är att väga ihop sannolikhet och konsekvens till ett riskvärde och besluta åtgärder med ansvarig och datum för de högsta riskerna. Dokumentera vem som deltog, när och vad som beslutades.

Vi rekommenderar ett riskregister som gås igenom minst en gång per år. Hur risker har hanterats ska redovisas i patientsäkerhetsberättelsen (SOSFS 2011:9 7 kap. 2 §).

Guide: ledningssystem i tandvården

Källa: SOSFS 2011:9 5 kap. 1 § och 7 kap. 2 §

Vilka gamla författningshänvisningar bör vi rensa bort ur våra rutiner?

Flera hänvisningar som fortfarande står i rutiner i branschen är inaktuella. Personuppgiftslagen (PuL) upphävdes 2018 och ersattes av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen (2018:218). Offentlighets- och sekretesslagen gäller det allmännas verksamhet. För privata vårdgivare gäller tystnadsplikten i 6 kap. 12, 13 och 16 §§ patientsäkerhetslagen.

Arbetsmiljöverkets AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2018:4 om smittrisker upphävdes 1 januari 2025 och har ersatts av den nya föreskriftsstrukturen, bland annat AFS 2023:1 och AFS 2023:10. LVFS 2003:11 om medicintekniska produkter är upphävd; nu gäller MDR (EU) 2017/745 och för vårdgivare Socialstyrelsens HSLF-FS 2021:52. SOSFS 1997:14 om delegering har upphört att gälla. Lex Maria anmäls till IVO, inte till Socialstyrelsen.

Gå igenom era rutiner en gång per år och kontrollera varje hänvisning mot myndighetens författningssamling.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 6 kap. 12, 13 och 16 §§ samt 3 kap. 5 § · HSLF-FS 2021:52 om användning av medicintekniska produkter (konsoliderad)

Vad räknas som en avvikelse, och vad ska personalen rapportera?

En avvikelse är en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra något oönskat. Rapportera allt från en upptäckt risk (till exempel en sliten slang eller en rutin som saknas), via tillbud (det höll på att gå fel) till negativa händelser (något gick fel). Det gäller patientbehandling, läkemedel, hygien och sterilhantering, röntgen, utrustning, IT, arbetsmiljö och administration.

Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada (6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen). Vårdgivaren ska ha dokumenterade rutiner för rapporteringen och informera personalen om skyldigheten när anställningen börjar och därefter återkommande (HSLF-FS 2017:40 4 kap. 1 § och 6 kap. 1 §).

Gör det enkelt: personalen beskriver vad som hände, och den som handlägger klassificerar och bedömer allvaret.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 6 kap. 4 § · HSLF-FS 2017:40 om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete

Vi rapporterar nästan inga avvikelser. Är det ett gott tecken?

Sällan. Enligt vår erfarenhet tyder få eller inga rapporterade avvikelser oftare på att rapporteringen inte fungerar än på att verksamheten är felfri. Små händelser inträffar på varje klinik, och det är just de som gör det möjligt att hitta mönster innan något allvarligt sker. Föreskrifterna kräver att rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att se mönster och trender (SOSFS 2011:9 5 kap. 6 §).

En patientsäkerhetsberättelse som bara konstaterar att inga avvikelser, klagomål eller vårdskador förekommit visar inte hur arbetet faktiskt bedrivs. Gör rapporteringen enkel och snabb, ta upp avvikelserna regelbundet på personalmöten och återkoppla vad de ledde till.

Följ antalet över tid. En ökning efter att rapporteringen förenklats är ett tecken på en fungerande säkerhetskultur, inte på sämre kvalitet.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källa: SOSFS 2011:9 5 kap. 6 §

Hur ska vi utreda en avvikelse?

Vårdgivaren ska utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada (3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen). Syftet är att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, och att ge underlag för åtgärder. Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2017:40 3 kap. anger att omfattningen anpassas efter händelsens karaktär och vad utredningen ska innehålla, till exempel planerade åtgärder och när de ska vidtas. Vid allvarlig vårdskada krävs mer, bland annat orsaksanalys, ansvariga och tidplan.

Utgå från tre frågor: vad hände, varför hände det och hur förhindrar vi att det händer igen? Sök orsakerna i rutiner, kommunikation, kompetens, utrustning, lokaler och organisation, inte hos en enskild person. Vi rekommenderar att den som utreder en allvarlig händelse inte själv var inblandad.

Dokumentera utredningen och följ upp åtgärderna. Vid en lex Maria-anmälan ska IVO säkerställa att händelsen utretts i nödvändig omfattning (7 kap. 8 §).

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 3 § och 7 kap. 8 § · HSLF-FS 2017:40 3 kap. 2–7 §§

När måste vi göra en lex Maria-anmälan?

Lex Maria innebär att vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO (3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen). Med allvarlig vårdskada menas en vårdskada som är bestående och inte ringa, eller som lett till väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall (1 kap. 5 §). Även händelser som hade kunnat leda till en sådan skada ska anmälas.

Anmälan görs snarast efter händelsen, och utredningen ska ges in samtidigt eller snarast därefter. IVO:s föreskrifter HSLF-FS 2017:41 anger att anmälan görs på IVO:s blankett av den som vårdgivaren utsett som anmälningsansvarig. Anmälningsplikten gäller oberoende av om patienten själv klagar.

Ha en rutin som anger vem som bedömer och anmäler, hur utredningen görs och hur patienten informeras. Händelser som inte når lex Maria-nivån utreds ändå i ert eget avvikelsesystem.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 1 kap. 5 § och 3 kap. 5 § · HSLF-FS 2017:41, IVO:s föreskrifter om anmälan av händelser (lex Maria)

Är det lex Maria när en medicinteknisk produkt orsakar skada?

Inte nödvändigtvis. Det är två olika anmälningsvägar som ofta blandas ihop. Lex Maria gäller allvarlig vårdskada eller risk för sådan hos en patient och anmäls till IVO. Negativa händelser och tillbud med en medicinteknisk produkt som inte är egentillverkad anmäls till Läkemedelsverket och tillverkaren (HSLF-FS 2021:52 5 kap. 2 §). Det gäller vid fel eller brister i produkten, märkningen eller bruksanvisningen som har lett eller kan leda till död eller allvarligt försämrat hälsotillstånd hos patient, användare eller någon annan (5 kap. 5 §).

Skadas en medarbetare av en produkt blir det alltså en produktanmälan och eventuellt en arbetsskadeanmälan, men inte lex Maria. Samma händelse kan utlösa båda vägarna, så ta ställning till varje mottagare separat.

Säkra produktens identitet och spara produkten med bruksanvisning och förpackning för utredningen (5 kap. 6 §).

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 5 § · HSLF-FS 2021:52 5 kap. 2, 5 och 6 §§

Hur ska vi hantera klagomål från patienter?

Vårdgivaren ska ta emot klagomål och synpunkter från patienter och närstående (3 kap. 8 a § patientsäkerhetslagen) och besvara klagomålen snarast (8 b §). Svaret ska anpassas efter klagomålets art och patientens förmåga att ta till sig information, och innehålla en förklaring till vad som hänt och, i förekommande fall, vilka åtgärder ni avser att vidta. Lagen anger ingen fast tidsgräns.

Registrera varje klagomål med datum, vad det gäller, svarsdatum och vad det ledde till. Klagomålen ska sammanställas och analyseras så att mönster syns (SOSFS 2011:9 5 kap. 6 §). Informera patienterna om att de kan vända sig till patientnämnden eller IVO.

IVO utreder som regel klagomål först när vårdgivaren har fått möjlighet att besvara dem (7 kap. 11–12 §§), så er egen hantering är det IVO frågar efter först. Begär IVO ett yttrande anger myndigheten svarstiden.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 8 a och 8 b §§, 7 kap. 11, 12 och 17 §§ · SOSFS 2011:9 5 kap. 6 § · IVO: Lämna formell anmälan med klagomål på hälso- och sjukvården eller tandvården

Vad måste vi berätta för patienten efter en vårdskada?

Har en patient drabbats av en vårdskada ska ni snarast informera om att en händelse har medfört en vårdskada, vilka åtgärder ni avser att vidta för att det inte ska hända igen, er skyldighet att hantera klagomål, patientnämndens stöd, möjligheten att anmäla klagomål till IVO och möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen (3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen). Informationen ges till en närstående om patienten begär det eller inte själv kan ta del av den, och det som lämnats ska antecknas i journalen.

Vid allvarlig vårdskada ska ni dessutom informera om att en lex Maria-anmälan gjorts och om IVO:s beslut, och utredningen ska innehålla patientens egen beskrivning av händelsen (HSLF-FS 2017:40 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 §).

Uttala er aldrig om hur en ersättningsfråga eller en anmälan kommer att bedömas. IVO utreder inte frågor om ekonomisk kompensation.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 8 § · HSLF-FS 2017:40 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 § · IVO: Lämna formell anmälan med klagomål

Vilka andra myndigheter kan en avvikelse behöva anmälas till?

Förutom IVO (lex Maria) kan en händelse utlösa flera andra anmälningar. En personuppgiftsincident som kan medföra risk för de registrerade anmäls till Integritetsskyddsmyndigheten inom 72 timmar från upptäckt (GDPR art. 33). Misstänkta läkemedelsbiverkningar rapporteras till Läkemedelsverket. Negativa händelser med medicintekniska produkter anmäls till Läkemedelsverket och tillverkaren (HSLF-FS 2021:52 5 kap. 2 §). Oplanerade händelser av betydelse med röntgenstrålning rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Allvarliga tillbud och olyckor i arbetet anmäls till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål och arbetsskador till Försäkringskassan, via den gemensamma e-tjänsten. Legitimerad personal som kan utgöra en fara för patientsäkerheten ska snarast anmälas till IVO (3 kap. 7 § patientsäkerhetslagen).

Låt avvikelserutinen kräva ett aktivt ställningstagande för varje mottagare, och spara datum och diarienummer.

Guide: ledningssystem i tandvården

Källor: Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 33 · Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 7 § · HSLF-FS 2021:52 5 kap. 2 §

Vad är en patientsäkerhetsberättelse och när ska den vara klar?

Patientsäkerhetsberättelsen är vårdgivarens årliga redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en berättelse som visar hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen för 2026 ska alltså vara klar senast den 1 mars 2027.

Kravet har gällt sedan lagen trädde i kraft 2011 och gäller alla vårdgivare, även enskilda tandläkare med egen praktik. Det är inte nytt med tillståndsplikten. Berättelsen ska hållas tillgänglig för den som vill ta del av den, till exempel patienter, personal och myndigheter.

Guide: patientsäkerhetsberättelse

Källa: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 10 §

Vad bör patientsäkerhetsberättelsen innehålla för en tandvårdsklinik?

Lagen kräver tre saker: hur arbetet bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts (3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen). Socialstyrelsens SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § preciserar att berättelsen också ska visa hur ansvaret varit fördelat, hur patientsäkerheten följts upp genom egenkontroll, hur samverkan möjliggjorts, hur risker för vårdskador hanterats och hur rapporter, klagomål och synpunkter hanterats. Den ska också ange hur många händelser som utretts under året och hur många vårdskador som bedömts som allvarliga.

För en klinik betyder det i praktiken: ansvarsfördelning, årets avvikelser och klagomål med antal och vad de ledde till, lex Maria-bedömningar, egenkontrollens resultat (hygien, journalgranskning, utrustning), riskanalyser och mål för kommande år. Berättelsen ska vara så detaljerad att externa intressenter kan bedöma arbetet (7 kap. 3 §).

Bygg underlaget löpande under året, så går själva skrivandet betydligt snabbare.

Guide: patientsäkerhetsberättelse

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 10 § · SOSFS 2011:9 7 kap. 2–3 §§

Ska patientsäkerhetsberättelsen skickas in till IVO?

Nej, den skickas inte in löpande till någon myndighet. Den ska vara upprättad senast den 1 mars och hållas tillgänglig för den som vill ta del av den (3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen).

IVO kan begära berättelsen vid tillsyn. Vid ansökan om tillstånd ska den bifogas om ni redan har varit skyldiga att upprätta en sådan (HSLF-FS 2026:6 11 §). Ha därför de senaste årens berättelser framme och daterade.

Eftersom vem som helst kan begära att få läsa den bör ni skriva den så att den kan lämnas ut: redovisa händelser avidentifierat och utan att röja patienter eller enskilda medarbetare.

Guide: patientsäkerhetsberättelse

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 10 § · HSLF-FS 2026:6, IVO:s föreskrifter om ansökan om tillstånd, 11 §

Vi har missat att skriva patientsäkerhetsberättelse för ett år. Vad gör vi nu?

Upprätta den nu, öppet och korrekt daterad. Ange vilket verksamhetsår den avser och det faktiska datum då den skrevs, så att den inte kan uppfattas som en efterhandskonstruktion. Bygg den på det underlag som finns för året: avvikelser, klagomål, egenkontroller och åtgärder.

Skyldigheten har gällt sedan 2011, så en saknad årgång är en brist. I en tillståndsprövning bedömer IVO bland annat om ni kan fullgöra era skyldigheter enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2 kap. 5 §). Socialstyrelsens föreskrift om krav för tillstånd (HSLF-FS 2026:10) nämner inte berättelsen som ett eget krav. Visa därför också vad som är på plats nu.

Det finns ännu ingen publicerad praxis om hur tungt en saknad berättelse väger, och utgången avgörs alltid av IVO.

Guide: patientsäkerhetsberättelse

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 2 kap. 5 § och 3 kap. 10 § · HSLF-FS 2026:10 om krav för tillstånd för att bedriva viss tandvårdsverksamhet

Vi startar en ny klinik. Hur visar vi patientsäkerhetsarbetet utan någon berättelse?

En nystartad verksamhet har ingen berättelse att visa, och kravet att bifoga den till tillståndsansökan gäller bara om skyldigheten att upprätta en redan har funnits (HSLF-FS 2026:6 11 §). IVO prövar om ni kan fullgöra skyldigheterna att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2 kap. 5 §).

Visa därför hur arbetet kommer att gå till: ansvarsfördelning, vilka egenkontroller som ska göras och hur ofta, hur avvikelser och klagomål hanteras och hur ni samlar underlaget till den första berättelsen. Vi rekommenderar en framåtriktad patientsäkerhetsplan med mål och ansvariga för det första året. Den är inget författningskrav.

Den första berättelsen skrivs sedan för det första verksamhetsåret, senast den 1 mars året därpå.

Guide: patientsäkerhetsberättelse

Källor: HSLF-FS 2026:6 11 § · Patientsäkerhetslag (2010:659) 2 kap. 5 § och 3 kap. 10 §

Vilka är de vanligaste bristerna i en patientsäkerhetsberättelse?

Enligt vår erfarenhet är det vanligaste att berättelsen inte finns alls. Redan i IVO:s granskning av små tandvårdsgivare 2018 konstaterade IVO att vårdgivarna behövde upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse.

Näst vanligast är att den skrivs som en formalitet: allmänna formuleringar om att rutiner följs, inga siffror och konstaterandet att inga avvikelser, klagomål eller vårdskador har förekommit. En sådan text visar inte hur arbetet bedrivits eller vilka resultat som uppnåtts, vilket är just vad lagen kräver. Andra vanliga fel är kvarlämnad exempeltext från en mall, hänvisningar till bilagor som saknas, ingen redovisning av riskanalys eller egenkontroll och inga mål för nästa år.

Låt berättelsen bygga på verkliga händelser och mätbara resultat, och låt gärna hela personalen vara med i analysen före skrivandet.

Guide: patientsäkerhetsberättelse

Källor: Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 10 § · IVO: Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården (2018)

Tjugo minuter, så vet ni var ni står.

Vi går igenom ert läge, vilken frist som gäller och vad som saknas. Det kostar inget.

Boka 20 minuter

Fler ämnen i frågewikin

Vi är en oberoende rådgivningspartner och är inte en del av eller anslutna till IVO. Innehållet på denna sida är allmän information och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.