Frågewiki

Journal, personal och arbetsmiljö

16 frågor · senast uppdaterad

Reglerna runt patientuppgifter och personal: vad journalen ska innehålla, hur länge den sparas, vad GDPR kräver, vad som gäller för delegering och vilka skyldigheter kliniken har som arbetsgivare.

Vad måste stå i en tandvårdsjournal?

Journalföringsplikten följer av patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2016:40. Journalen ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård, vara skriven på svenska och så lätt som möjligt för patienten att förstå. Det ska framgå vem som svarar för varje uppgift och när vårdkontakten skedde, och anteckningarna ska signeras.

I tandvården rekommenderar vi att journalen omfattar anamnes och hälsodeklaration, tydligt markerad överkänslighet, status och diagnoser, riskbedömning, indikation och fynd för varje röntgenbild, behandlingsförslag med alternativ, given information och samtycke, utförda åtgärder, läkemedel, material och LOT för implantat och permanenta material, remisser samt revisionsintervall.

IVO:s granskning av små vårdgivare i tandvården 2018 fann att nästan samtliga journaler saknade grundläggande uppgifter och att många utformades efter tandvårdsstödets ersättningssystem. Granska därför ett urval journaler regelbundet.

Källor: Patientdatalagen (2008:355) 3 kap. · Socialstyrelsen: HSLF-FS 2016:40 (konsoliderad) · IVO: Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården (2018)

Hur länge ska journaler sparas, och får vi ändra i dem?

En journalhandling ska bevaras minst tio år efter att den sista uppgiften fördes in (3 kap. 17 § patientdatalagen). Det gäller även röntgenbilder som ingår i journalen. Vid byte av journal- eller bildsystem behöver ni säkra att allt migreras och förblir läsbart under hela tiden.

Uppgifter i journalen får inte ändras eller utplånas annat än med stöd av lag. Vid rättelse av en felaktighet ska det anges när rättelsen gjordes och vem som gjorde den (3 kap. 14 §), och den ursprungliga uppgiften ska fortfarande gå att läsa.

Om en patient vill att journalen ska förstöras är det inte kliniken som beslutar. Inspektionen för vård och omsorg prövar sådana ansökningar (8 kap. 4 §). Informera patienten om vägen dit och dokumentera. Vi rekommenderar daglig säkerhetskopiering och regelbundna test av återläsning.

Källor: Patientdatalagen (2008:355) 3 kap. 14 och 17 §§, 8 kap. 4 § · Socialstyrelsen: HSLF-FS 2016:40 (konsoliderad), 6 kap. 6 §

Måste vi kontrollera vem som har läst patienternas journaler?

Ja. Vårdgivaren ska se till att åtkomst till patientuppgifter dokumenteras och kan kontrolleras, och göra systematiska och återkommande kontroller av att ingen obehörig tar del av uppgifterna (4 kap. 3 § patientdatalagen). Enligt HSLF-FS 2016:40 ska loggarna visa vilka åtgärder som vidtagits, varifrån och när åtkomsten skedde samt användarens och patientens identitet. Stickprovskontroller ska göras systematiskt och återkommande, kontroller ska göras vid misstanke om obehörig åtkomst, kontrollerna ska dokumenteras och loggarna sparas minst fem år.

Socialstyrelsen råder att frekvensen anpassas efter antalet användare och verksamhetens omfattning. Granska gärna särskilt åtkomst till skyddade personuppgifter, kollegors och anhörigas journaler och åtkomst utan vårdrelation.

Informera personalen i förväg om att loggarna följs upp. Ett fynd utreds som avvikelse och bedöms som möjlig personuppgiftsincident.

Källor: Patientdatalagen (2008:355) 4 kap. 3 § · Socialstyrelsen: HSLF-FS 2016:40 (konsoliderad), 4 kap. 9–9 b §§

Vad gör vi om patientuppgifter hamnar fel eller datorn blir hackad?

Det kan vara en personuppgiftsincident, alltså att personuppgifter oavsiktligt eller olagligt förstörs, går förlorade, ändras, röjs eller blir åtkomliga för obehöriga (GDPR art. 4.12). Begränsa skadan direkt, till exempel genom att isolera datorn eller spärra kontot, och kontakta er IT-leverantör.

Bedöm snabbt om incidenten kan medföra risk för patienterna. Är det inte osannolikt att den medför risk ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten inom 72 timmar från att ni fick kännedom om den (art. 33). Anmäler ni senare ska skälet anges. Medför incidenten sannolikt hög risk ska de berörda informeras utan onödigt dröjsmål (art. 34).

Dokumentera alla incidenter, även de som inte anmäls. Har incidenten påverkat vården, till exempel genom journalstopp, bedöm också om lex Maria är aktuell.

Källor: IMY: Personuppgiftsincidenter · Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 4.12, 33 och 34

Behöver vi personuppgiftsbiträdesavtal med våra leverantörer?

Ja. Varje leverantör som behandlar personuppgifter för klinikens räkning, till exempel journal- och röntgensystem, boknings- och kallelsetjänst, IT-drift, säkerhetskopiering, telefoni och webb, ska ha ett personuppgiftsbiträdesavtal enligt GDPR art. 28.

Avtalet ska bland annat reglera vad behandlingen avser och hur länge, att leverantören bara följer era dokumenterade instruktioner, tystnadsplikt, säkerhetsåtgärder, hur incidenter rapporteras till er, underbiträden, att uppgifterna raderas eller lämnas tillbaka när avtalet upphör och er rätt till granskning. Eftersom det gäller hälsouppgifter bör avtalet också omfatta loggning av åtkomst.

Kliniken behöver dessutom ett register över sina behandlingar (art. 30) och bör dokumentera sitt ställningstagande till om ett dataskyddsombud krävs (art. 37). Skriv aldrig i er integritetspolicy att ni inte delar uppgifter med tredje part om ni använder biträden.

Källor: IMY: Personuppgiftsbiträdesavtal · Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 28, 30 och 37

Gäller offentlighets- och sekretesslagen för vår privata klinik?

Nej. Offentlighets- och sekretesslagen gäller i det allmännas verksamhet. För personal hos en privat vårdgivare gäller i stället tystnadsplikten i 6 kap. patientsäkerhetslagen: den som tillhör eller har tillhört personalen får inte obehörigen röja vad hon eller han fått veta om en patients hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Tystnadsplikten gäller alltså även efter att anställningen upphört, och den omfattar även personal utan vårdutbildning.

Se till att era rutiner, sekretessförbindelser och personuppgiftsbiträdesavtal hänvisar till rätt lag. Den gamla sekretesslagen och den upphävda personuppgiftslagen förekommer fortfarande i många mallar.

Låt varje nyanställd underteckna en tystnadspliktsförbindelse vid introduktionen. Koppla patientuppgifter i avvikelserapporter via journalnummer, inte med personnummer i fritext.

Källa: Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 12 och 16 §§

Vad ansvarar verksamhetschefen för?

Inom tandvården ska det finnas någon som svarar för verksamheten, en verksamhetschef (16 a § tandvårdslagen). Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter bara om hon eller han har tillräcklig kompetens och erfarenhet, och får uppdra åt andra med rätt kompetens att sköta enskilda ledningsuppgifter.

I praktiken leder verksamhetschefen det dagliga kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet: att rutinerna finns och följs, att avvikelser utreds och att uppgifter fördelas till den som kan utföra dem. Vårdgivaren, alltså bolaget och dess ledning, har kvar det yttersta ansvaret och ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat (3 kap. 9 § patientsäkerhetslagen).

Verksamhetschefen behöver tydligt mandat, tid och resurser. Verksamhetschefen anges i ansökan om tillstånd, och ett byte ska anmälas till IVO.

Ordlista

Källor: Tandvårdslagen (1985:125) 16 a § · Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 9 §

Vad gäller för delegering i tandvården sedan 2026?

SOSFS 1997:14 om delegering upphörde vid utgången av 2025, och SOSFS 2002:12 om delegering i tandvården upphörde samtidigt. Sedan den 1 januari 2026 finns detaljerade delegeringsregler bara för läkemedelshantering, i 9 kap. HSLF-FS 2017:37. Där ska beslutet vara skriftligt och personligt, gälla en viss tid och följas upp.

Arbetsuppgifterna i HSLF-FS 2025:51, till exempel kirurgiska ingrepp, ingrepp i tandens hårdvävnader samt diagnostik och terapiplanering, får bara utföras av tandläkare och får inte delegeras. Lokalbedövning genom ledningsblockad får inte heller delegeras. Andra uppgifter får fördelas utan delegering, om inte vårdgivaren har bestämt något annat.

Gör en skriftlig genomgång av vilka moment på kliniken som kräver egen behörighet, vilka som kräver delegeringsbeslut och vilka som kan fördelas, och stryk hänvisningar till de upphävda föreskrifterna ur era blanketter.

Ordlista

Källor: Socialstyrelsen: Meddelandeblad 16/2025, Nya bestämmelser om arbetsuppgifter och delegering i tandvården · Socialstyrelsen: Delegera läkemedelshantering

Hur kontrollerar vi legitimation och vad gör vi om en kollega kan vara en fara för patienterna?

Kontrollera legitimationen hos tandläkare och tandhygienister vid anställning i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, och dokumentera kontrollen med datum. Samla även intyg om specialistkompetens och andra utbildningar.

Finns det skälig anledning att befara att en legitimerad yrkesutövare som är eller har varit verksam hos er kan utgöra en fara för patientsäkerheten, ska vårdgivaren snarast anmäla det till IVO (3 kap. 7 § patientsäkerhetslagen). Det kan till exempel handla om missbruk, sjukdom eller bristande yrkesskicklighet. Anser IVO att det finns skäl för till exempel prövotid eller återkallelse av legitimation, anmäler IVO det till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Ha en rutin för vem som gör bedömningen och anmälan, och dokumentera beslutet även när ni kommer fram till att anmälan inte behövs.

Källa: Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 7 § och 7 kap. 30 §

Vilka utbildningar ska personalen ha, och hur ofta ska de förnyas?

Alla medarbetare behöver kunskap om de risker och rutiner som gäller deras arbete, och kompetensen bör kunna visas med intyg och datum. Enligt HSLF-FS 2021:52 ska vårdgivaren bedöma att personalen har den utbildning som behövs för de medicintekniska produkter de använder, och enligt SSMFS 2018:5 ska personal vid behov utbildas i utrustning och metoder innan de arbetar på egen hand.

Vanliga utbildningar och intervall i praxis: hjärt-lungräddning med hjärtstartare för alla, med repetition vart eller vartannat år; brandskyddsutbildning och årlig utrymningsövning; strålskyddsutbildning för alla som tar röntgen; årlig genomgång av basala hygienrutiner; informationssäkerhet årligen. Chefer och skyddsombud behöver kunskap i arbetsmiljöarbete.

Håll ett register med datum och giltighet per medarbetare. Intervallen är rekommendationer, inte lagkrav; kliniken fastställer sina egna i rutinen.

Källor: Socialstyrelsen: HSLF-FS 2021:52 (konsoliderad), 3 kap. · SSMFS 2018:5 (konsoliderad), 3 kap. 5 §

Vad gäller om vi misstänker att ett barn far illa eller en patient utsätts för våld?

Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) gäller även tandvården. Kliniken behöver rutiner för arbetet med våldsutsatta patienter och barn som bevittnat våld, bland annat för hur frågor om våld ställs, hur det patienten berättar och fynd dokumenteras och vart patienten kan hänvisas.

Får ni kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är ni skyldiga att genast anmäla till socialnämnden (19 kap. 1 § socialtjänstlagen 2025:400). Skyldigheten gäller alla som är verksamma i tandvården, även i privat verksamhet, och den är personlig. Socialstyrelsen rekommenderar skriftlig anmälan; i akuta lägen kan den göras muntligt och bekräftas skriftligt. Det är socialtjänsten som utreder. Ni kan rådfråga socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet.

Upprepade uteblivna besök hos barn bör följas upp och kan vara skäl till anmälan. Dokumentera grunden och vad ni gjort i journalen.

Källor: Socialtjänstlagen (2025:400) 19 kap. 1 § · Socialstyrelsen: Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa · Socialstyrelsen: HSLF-FS 2022:39 om våld i nära relationer (konsoliderad)

Måste vi ha patientförsäkring?

Ja. Enligt 12 § patientskadelagen (1996:799) ska varje vårdgivare ha en patientförsäkring som täcker ersättning för skador enligt lagen. Delar flera vårdgivare lokaler behöver var och en egen försäkring.

Ersättning kan lämnas för personskador som med övervägande sannolikhet orsakats av till exempel undersökning eller behandling där skadan hade kunnat undvikas, fel på medicintekniska produkter eller felaktig hantering av dem, felaktig diagnos, smitta i vården eller felaktig förskrivning eller utlämning av läkemedel (6 §).

Efter en vårdskada ska patienten snarast informeras, bland annat om möjligheten att söka ersättning enligt patientskadelagen (3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen). Vi rekommenderar att ni dokumenterar försäkringsbolag, försäkringsnummer och giltighetstid, bevakar förnyelsen och ger patienterna konkret information om var en skadeanmälan görs.

Källor: Patientskadelag (1996:799) 6 och 12 §§ · Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 8 §

Vad innebär systematiskt arbetsmiljöarbete för en tandvårdsklinik?

Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:1, som sedan 1 januari 2025 ersätter AFS 2001:1. Arbetet omfattar hela verksamheten och alla fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden, och följer en cykel: undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna, åtgärda och följa upp.

Undersök till exempel genom skyddsrond, medarbetarsamtal, enkät och genomgång av tillbud. Riskbedöm skriftligt de risker som är typiska i tandvården: belastning och ergonomi, buller och vibrationer, kemikalier och allergiframkallande material, smitta och stickskador, hot och våld, stress och ensamarbete samt särskilda risker för gravida.

Gör en handlingsplan med ansvarig och datum, och riskbedöm före förändringar som ny utrustning eller ombyggnad. Samverka med skyddsombud eller medarbetare. Vi rekommenderar att hela arbetet följs upp en gång per år.

Källor: Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete · Arbetsmiljölagen (1977:1160)

När måste vi anmäla ett tillbud eller en arbetsskada?

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall, svårare personskada eller skada som drabbat flera arbetstagare samtidigt, och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa (3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen). Arbetsmiljöverket anger att det helst ska ske samma dag. Ett allvarligt tillbud kan till exempel vara oskyddad exponering för känd allvarlig smitta eller hot om våld mot personal.

Arbetsskador, alltså olycksfall i arbetet, färdolycksfall och arbetssjukdomar, anmäls till Försäkringskassan. Båda anmälningarna görs på anmalarbetsskada.se. Skriv in vem som ansvarar i er rutin.

Alla tillbud och arbetsskador, även de som inte ska anmälas, bör registreras i avvikelsesystemet och utredas, och åtgärderna följas upp.

Källor: Arbetsmiljöverket: Anmäl svåra personskador, dödsfall och allvarliga tillbud · Arbetsmiljölagen (1977:1160) 3 kap. 3 a §

Vad behöver vi göra för brandskyddet?

Enligt 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska den som äger eller nyttjar en byggnad i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand, och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand. Ett systematiskt brandskyddsarbete är det vanliga sättet att visa att ansvaret tas.

Utse en brandskyddsansvarig och skriv ned gränsdragningen mot fastighetsägaren, till exempel vem som ansvarar för brandlarm, släckare och utrymningsskyltar. Gör regelbundna egenkontroller av att utrymningsvägar är fria och kan öppnas inifrån, att skyltar och nödbelysning fungerar, att släckare finns och är servade, att brandvarnare testas, att brandfarliga varor förvaras rätt och att utrymningsplanen är aktuell.

Vi rekommenderar att ni övar utrymning med all personal minst en gång per år, inklusive hur ni får ut en patient som ligger i behandlingsstolen.

Källa: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap. 2 §

Vilka regler gäller för kemikalier, amalgam och farligt avfall?

Välj mindre farliga kemiska produkter när det går (produktvalsprincipen, 2 kap. 4 § miljöbalken). Vi rekommenderar en förteckning över klinikens kemiska produkter med säkerhetsdatablad och riskbedömning av hanteringen.

Enligt EU:s kvicksilverförordning (EU) 2017/852 får dentalamalgam sedan 1 januari 2025 inte användas, utom när tandläkaren bedömer det absolut nödvändigt på grund av patientens särskilda medicinska behov. Kliniker som avlägsnar amalgamfyllningar ska ha amalgamavskiljare som håller kvar minst 95 procent av amalgampartiklarna och sköts enligt tillverkarens anvisningar. Amalgamavfall ska tas om hand av godkänd avfallshanterare och får aldrig släppas ut i miljön.

Farligt avfall, som amalgam och kemikalier, lämnas till godkänd mottagare. Den som producerar farligt avfall ska enligt avfallsförordningen (2020:614) föra anteckningar och rapportera dem till Naturvårdsverkets avfallsregister. Kontrollera med kommunens miljökontor vilka anmälnings- och egenkontrollskyldigheter som gäller för er.

Källor: Förordning (EU) 2017/852 om kvicksilver, artikel 10 (ändrad genom förordning (EU) 2024/1849) · Naturvårdsverket: Avfallsregistret · Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 4 §

Tjugo minuter, så vet ni var ni står.

Vi går igenom ert läge, vilken frist som gäller och vad som saknas. Det kostar inget.

Boka 20 minuter

Fler ämnen i frågewikin

Vi är en oberoende rådgivningspartner och är inte en del av eller anslutna till IVO. Innehållet på denna sida är allmän information och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.