Det här har hänt
Patientsäkerhetsberättelsen är ingen ny uppfinning. Skyldigheten har funnits sedan patientsäkerhetslagen infördes 2011 och gäller varje vårdgivare, varje år – helt fristående från att tandvården nu blivit tillståndspliktig.
Hur utbrett problemet kunde vara visade IVO redan för åtta år sedan. I en riskbaserad granskning av 51 små tandvårdskliniker fick 50 av 51 beslut med krav på åtgärder – bristande patientsäkerhetsberättelse och bristande anmälan till vårdgivarregistret var uttryckligen bland de vanligaste orsakerna.
"Alla vårdgivare utom en har fått beslut där IVO ställer krav på åtgärder."IVO, rapporten "Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården", 25 februari 2018
Det som är nytt är konsekvensen. Enligt IVO:s föreskrift om ansökan (HSLF-FS 2026:6, 11 §) ska patientsäkerhetsberättelsen bifogas tillståndsansökan – om skyldighet förelegat. En gammal, redan existerande skyldighet blir alltså plötsligt synlig och konsekvensladdad i en pågående ansökan.
Den större frågan
Utgångspunkten är sannolikt inte att vården brister. Merparten kliniker bedriver med all sannolikhet ett patientsäkert arbete i praktiken – problemet är att dokumentationen som ska visa det, patientsäkerhetsberättelsen, av okunskap kanske inte upprättats eller kanske inte sparats i rätt form.
Deteras bedömning: just därför är frågan större än den enskilda kliniken. Om en betydande andel av landets mindre tandvårdskliniker delar den bristen – vilket 2018 års siffror gör fullt tänkbart, om än inte bekräftat i dag – och om en saknad patientsäkerhetsberättelse skulle behandlas som ett självständigt skäl för avslag, riskerar stora delar av den privata tandvården i Sverige att inte få sina tillstånd beviljade. Inte för att vården är osäker, utan för att den inte går att bevisa på det sätt lagen kräver.
Så långt behöver det inte gå. Tillståndsprövningen (2 kap. 5–6 §§ patientsäkerhetslagen) är framåtblickande och görs som en helhetsbedömning – en enskild saknad årgång är ett bevisproblem att åtgärda, inte per automatik ett skäl för avslag. Vägen bort från det scenariot går genom att kliniker agerar nu: upprättar det som saknas och beskriver arbetet öppet i ansökan, i stället för att upptäcka bristen när det redan är för sent.
Vad det betyder för din klinik
Du saknar patientsäkerhetsberättelse för ett eller flera år. Det är, som ovan, ett bevisproblem – inte automatiskt ett hinder för tillstånd. Prövningen är framåtblickande: avgörande är vad kliniken kan visa och göra framöver, inte om varje historiskt år är perfekt dokumenterat.
Saknar PSB helt för tidigare år
Upprätta den nu, tydligt daterad med korrekt verksamhetsår. En efterhandsupprättad handling ska presenteras öppet som just det – aldrig maskeras som samtida.
Har en PSB, men den är tunn
Komplettera med konkret innehåll: avvikelser, klagomål, egenkontroller, kompetensutveckling och mål för kommande år. En halvsida håller sällan för en helhetsbedömning.
Du lämnar in ansökan inom kort. Bilagan krävs bara om skyldigheten förelegat. Har verksamheten inte bedrivits tidigare år saknas den grunden helt – men beskriv ändå hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet är på plats redan från start.
Gör så här
- Kontrollera om skyldigheten förelegat. Har kliniken bedrivit verksamhet tidigare år ska en patientsäkerhetsberättelse finnas för de åren.
- Upprätta eller uppdatera saknade årgångar med korrekt datum och angivet verksamhetsår – inte längre tillbaka i tiden än vad som faktiskt går att styrka.
- Beskriv processen öppet i ansökan. Framhåll att det systematiska kvalitetsarbetet skärpts genom tillståndsprocessen, i stället för att dölja historiken.
- Gör upprättandet till en årlig rutin framåt, oavsett var i tillståndsprocessen kliniken befinner sig i dag.
Faktaruta
- 3 kap. 10 § PSL: patientsäkerhetsberättelse ska upprättas årligen av varje vårdgivare, sedan lagen trädde i kraft 2011.
- HSLF-FS 2026:6, 11 §: patientsäkerhetsberättelsen ska bifogas tillståndsansökan "om skyldighet förelegat".
- HSLF-FS 2026:10: Socialstyrelsens materiella tillståndskrav nämner inte patientsäkerhetsberättelsen specifikt – kraven gäller personal, lokaler, utrustning, organisation och rutiner generellt.
- 50 av 51 granskade små tandvårdskliniker fick krav på åtgärder av IVO 2018 (riskbaserat urval, ej representativt) – bristande patientsäkerhetsberättelse en återkommande orsak.
- 2 kap. 5–6 §§ PSL: tillståndsprövningen är framåtblickande och görs som en samlad bedömning – en saknad patientsäkerhetsberättelse är ett bevisproblem, inte automatiskt grund för avslag.
- Ingen aktuell, riksomfattande kartläggning av PSB-efterlevnad hos små tandvårdskliniker finns i dag – tillståndsreformen är den första att pröva varje klinik enskilt.
Källor: IVO, "Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården" (ivo.se, publicerad 25 februari 2018, riskbaserat urval av 51 små vårdgivare); Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 10 §, 2 kap. 5–6 §§; HSLF-FS 2026:6 (IVO:s föreskrifter om ansökan om tillstånd att bedriva tandvårdsverksamhet); HSLF-FS 2026:10 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav för tillstånd, publicerad 28 april 2026, socialstyrelsen.se). Myndigheternas svar är vägledande serviceinformation, inte bindande beslut. Artikeln ersätter inte en bedömning i det enskilda fallet.
